Nyheter om makroekonomi:

Tydliga återhämtningssignaler i USA i kombination med fördjupad skuldkris i eurozonen har präglat utvecklingen den senaste tiden. I veckans krönika utvecklar SEB:s prognoschef Håkan Frisén vad som ligger i korten och hur Sverige kan påverkas av utvecklingen.

Det behövs en ny kapitalism som försöker stabilisera finansmarknaderna för att undvika nya krascher och blir mer uthållig, en mer miljövänlig, ansvarstagande och inkluderande kapitalism. Det skriver SEB:s seniorekonom Klas Eklund i ett inlägg på DN Debatt som publicerades i lördags.

Känslan av global ”krisutmattning” breder ut sig bland politiker, investerare, företag och hushåll. Viljan att se varaktigt ljus i en nästan femårig problemtunnel växer sig allt starkare. Det skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i Veckans tanke.

Oron kring eurons överlevnad ökat och allt fler ser nu ett totalt sammanbrott för den gemensamma valutan som ett möjligt scenario. SEB-ekonomerna Robert Bergqvist, Håkan Frisén och Johan Javeus funderar i veckans krönika kring konsekvenserna om det skulle hända.

Tänk det otänkbara! Det har varit SEB-ekonomernas ledstjärna 2011 – och förblir så även 2012. Sannolikt väntar ändå både positiva och negativa överraskningar under det kommande året. Men vad har världen lärt av 2011 som är värt att ha med sig i bagaget för 2012? Den frågan ställer sig SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i Veckans tanke.

Igår levererade Riksbanken en räntesänkning på en kvarts procentenhet så att reporäntan nu står på 1,75 procent. Fler sänkningar väntar så att reporäntan bottnar på 1 procent nästa sommar. Det skriver SEB:s chefstrateg Johan Javeus i Veckans tanke.

Den amerikanska ekonomin fortsätter återhämta sig och utgör en viktig motkraft mot farorna i skuldkrisens Europa. Men läget är fortsatt osäkert och de finansiella marknaderna slits mellan hopp och förtvivlan. Det skriver SEB:s prognoschef Håkan Frisén i Veckans tanke.

Företagsobligationer vinner terräng när investerare tröttnar på aktier och statobligationer förlorat sin status som säkra hamnar. Ljuspunkterna i den makroekonomiska bilden finns i Asien och USA. Det skriver SEB:s specialister i en ny upplaga av Investment Outlook. Här kan du se och höra Hans Peterson, chef för investeringsrådgivningen på SEB, sammanfatta innehållet i rapporten. Klicka på länken om du vill läsa rapporten.

Regeringen lämnade på fredagen förslag på högre kapitaltäckningskrav för systemviktiga banker i syfte att stärka stabiliteten i det svenska banksystemet och minska sårbarheten i svensk ekonomi. SEB uppfyller redan i dag dessa krav.

Huvudscenariot är att euron är med oss också om fem år, men just nu eroderar den faktiska utvecklingen sannolikheten för detta. Det skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i Veckans tanke.

Efter det grekiska utspelet med en folkomröstning om ett stödpaket till landet är det enda säkra att det kommer att vara fortsatt osäkert i Grekland de kommande månaderna. Det skriver SEB:s chefsstrateg Johan Javeus i Veckans tanke.

Den pågående europeiska skulddramatiken ställer viktiga frågor kring den svenska ekonomins möjligheter att klara sig i en turbulent omvärldsmiljö. Slutsatserna för svensk del landar i att underliggande starka fundamenta inte är tillräckliga för att hindra en markant avmattning av tillväxten nästa år. Det menar SEB:s prognoschef Håkan Frisén i Veckans tanke.

Om en vecka är det EU-toppmöte och om knappt tre veckor G20-toppmöte. Då måste beslut fattas för att undvika betydligt mörkare scenarier. Världen balanserar för närvarande ekonomiskt och finansiellt på en knivsegg, mellan politiska beslut som kan ge konstruktiva, trovärdiga och framåtblickande globala lösningar eller beslut som blir kontraproduktiva och skapar låsningar. Det skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i Veckans tanke.

Den idag hetaste frågan för finansmarknaderna är huruvida de hårt skuldsatta staterna i södra Europa kommer att kunna betala tillbaka sina lån. Skuldproblemet beskrivs ofta i hundratals eller tusentals miljarder euro, tal som är så stora att de för många är omöjliga att greppa.

I Veckans tanke bryter SEB:s chefstrateg Johan Javeus ned siffrorna till något mer hanterbart och relaterar skulderna till vad de innebär för vanliga hushåll och skattebetalare. Det är ett talande och i flera fall lite överraskande resultat som trillar ut.

Europeiska centralbanken får ny chef i november och det är ingen lätt uppgift som väntar Italiens centralbankschef Mario Draghi när han tar över efter Jean Claude Trichet. Ett räntebeslut på torsdag får på sin höjd psykologisk effekt. Istället är det tydligare gränsdragning mellan ECB:s och de 17 nationella regeringarnas ansvarsområden som är den stora utmaningen. Det skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i Veckans tanke.

Finansministrar och centralbankschefer gav i olika offentliga forum den gångna helgen uttryck för en historiskt stor – och ovanligt samstämmig – pessimism. De närmaste sex veckornas beslut fram till G20-mötet 3-4 november får stor betydelse för hur kriserna och tillväxten fortsätter utvecklas. Det skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i Veckans tanke.

De senaste konjunktursignalerna ger fortsatt hopp att vi kan undvika en ny recession, men riskerna är betydande och utvecklingen de närmaste månaderna blir kritiska. Det skriver SEB:s prognoschef Håkan Frisén i en ny Veckans tanke.

Det inte finns ingen snabb lösning på världens problem och det blir en vinglig väg framåt hur världens politiker än agerar. Samtidigt finns det en nota därute som måste betalas av någon oavsett vägval. Det måste politikerna berätta. Läs vad SEB:s chefekonom Robert Bergqvist skriver i veckans krönika.

Vad händer med pensionerna i framtiden? Vad innebär börsfallet för AP-fonderna och premiepensionssystemet? Hur påverkar det storleken på pensionsutbetalningarna? Det är några av de frågor som har diskuterats i media under sista tiden. Vi har bett SEB:s välfärdsekonom Jens Magnusson reda ut begreppen kring detta.

Riksbanken lät på onsdagen reporäntan vara oförändrad och sköt på framtida höjningar. SEB:s chefstrateg Johan Javeus skriver i en krönika att reporäntan troligen ligger still på 2 procent till mitten av 2013 vilket ger ett bra tillfälle att binda boräntorna på två år.

Vi befinner oss i en period präglad av ökande oro kopplad till nyhetsflöde och spekulationer. Svängningarna i marknaden är stora nu när prognoser och positioner justeras allt eftersom stödåtgärder och beslut fattas. Den kraftiga börsnedgången den senaste tiden kan kännas överdriven men om det vi ser är en stor nedjustering av den ekonomiska tillväxttakten är den befogad. Marknadsaktörerna har valt att diskontera att såväl tillväxt som sysselsättning tappar fart vilket skapar osäkerhet och minskar riskaptiten. Den senare lär inte komma tillbaka utan bra stöd från indikatorer. Värdering räcker inte eftersom osäkerheten om framtida bolagsvinster är betydande.

Det går inte att blunda för världens problem och hoppas på att de ska försvinna. Läget är ofrånkomligt allvarligt. Det finns variabler i problemekvationen som innebär att situationen är mer bekymmersam i dag jämfört med hösten 2008. Det finns samtidigt vissa element som gör att dagens utmanande krisläge ändå kan hanteras. I brist på ekonomisk-politisk ammunition ökar trycket på centralbankerna att gräva ännu djupare i verktygslådan. Det skriver chefekonom Robert Bergqvist i Veckans tanke.

Förutsägbarheten i dagens marknadsklimat är för extremt låg. Hur en sparare ska agera får därför anpassas till vilken placeringshorisont och riskbenägenhet personen har. Den som är kortsiktig och/eller vill skydda kapital bör vara försiktig med risktillgångar. Den som är tydligt långsiktig och/eller vill spekulera i en vändning kan motivera en större andel sådana tillgångar. SEB:s experter har en relativt försiktig inställning till risktillgångar så länge osäkerheten dominerar marknaden. Läs mer i en extra marknadskommentar.

Börsturbulensen fortsätter och på torsdagen skedde ett nytt stort ras på världens börser, Stockholmsbörsen föll till exempel med 6,2 procent. Vi ställer frågan till SEB:s prognoschef Håkan Frisén; hur länge kan det fortsätta?

Till följd av oro i omvärlden omprövar ekonomerna sina prognoser och Riksbanken kan komma att avstå från räntehöjning vid nästa möte i september. Om läget normaliseras under hösten blir det troligen ändå en eller två höjningar senare i år. Det skriver SEB:s prognoschef Håkan Frisén i Veckans tanke.

Att USA nu har tappat det högsta kreditbetyget hos ett av tre större kreditvärderingsinstitut, och därtill fått negativa utsikter, är ännu en i raden av bekräftelser på västvärldens stora och krävande - tids- och tillväxtmässigt samt politiskt - skuldproblem samt destabiliserande globala obalanser. Det skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist, i denna veckas krönika.

Oväntat starka BNP-siffror för andra kvartalet stärker oddsen för att Riksbanken följer sin prognos och höjer reporäntan igen i september. Ettårsräntan är fortsatt ett bättre alternativ än tremånadersräntan. Och vill du minska din ränterisk kan du välja en kombination av ett-, två- och treårsränta på bolånen. Det skriver SEB:s privatekonom Gunilla Nyström i månadens boränteråd.

Kinas makthavare är oroliga för statsskuldkrisen i Europa och även de utmaningar som finns på längre sikt. Men en krislösning ligger i Kinas egenintresse och därför stöttar Kina Europa på lagom lämplig, avvaktande och försiktig nivå. Läs vad SEB:s chefekonom Robert Bergqvist skriver i veckans krönika.

SEB:s experter har under ledning av chefekonom Robert Bergqvist uppdaterat tidigare dokument med frågor och svar om eurokrisen från 7 och 27 juni mot bakgrund av den fortsatta utvecklingen. Frågorna – nya och gamla – behandlar olika områden: de senaste kristoppmötena, den privata sektorns roll i lösningen på Greklands skuldkris, händelseförloppet vid en trolig grekisk rekonstruktion, utmaningarna för banksystemet, risken för ECB-konkurs, situationen i bland annat Portugal, Irland och Spanien, omvärldens (USA/Asien) syn på eurokrisen samt påverkan på Sverige och marknader.

Politikerna i USA:s kongress verkar nästan sakna probleminsikt om läget för landets offentliga finanser och förståelse för konsekvenserna för USA och resten av världen. I spelet ingår en politisk taktik inför nästa års presidentval, en finansminister som ser ut att bli offrad på förhandlingsspelets och trovärdighetens altare och en ränte- och tillväxtpåverkan som går långt utanför USA:s gränser och direkt in i hushållens och företagens plån- och orderböcker om USA:s politiska system misslyckas med att leverera konkreta och trovärdiga åtgärder. Det skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i sin krönika den här veckan.

Sverige har en stark resultat- och balansräkning men politiskt är läget inte lika stabilt. I veckans krönika råder SEB:s chefekonom Robert Bergqvist att hålla ett öga på möjliga politiskt utsträckta händer till samarbete för det är inte helt molnfritt över Almedalen när politikerveckan drar igång.

Riksbankens direktion kommer vid sitt möte i nästa vecka att fatta beslut om höjd styrränta trots all ekonomisk oro i världen och en situation som liknar den 2008. På sin höjd kommer Riksbanken att behålla sin nuvarande syn på framtida räntehöjningar. Det skriver SEB:s prognoschef Håkan Frisén i veckans krönika.

SEB:s chefekonom Robert Bergqvist har publicerat ett uppdaterat dokument med frågor och svar om eurokrisen mot bakgrund av den fortsatta turbulensen. Frågorna behandlar olika områden: utfallet av helgens EU-toppmöte (23-24/6), den privata sektorns roll i lösningen på Greklands skuldkris, händelseförloppet vid ett nej till krispaket i grekiska parlamentet, utmaningarna för banksystemet, risken för ECB-konkurs, situationen i Portugal, Irland och Spanien, omvärldens (USA/Asien) syn på eurokrisen samt påverkan på Sverige och marknader.

Sedan regeringen Papandreou överlevt en förtroendeomröstning har Grekland nu troligen löst den akuta likviditetskris som hotar landet. Men det är inte början på slutet på krisen – det är slutet på början på en tidsmässigt prövande och utdragen process och gäller flera länder i Europa. I Grekland finns det propåer från oppositionen som kan leda till nyval. Det skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i veckans krönika.

Den europeiska skuldkrisen och den tydliga avmattningen i USA innebär att den svenska exportåterhämtningen sätts på prov. Det skriver SEB:s prognoschef Håkan Frisén i veckans krönika.

Financial Hearings har utsett SEB:s chefekonom Robert Bergqvist till bästa ekonomiska kommentator i Sverige. För tionde året i rad är SEB Enskilda dessutom bästa aktieanalyshus i Sverige före närmaste konkurrenterna Handelsbanken och Carnegie.

Svenskarna är mindre nöjda med välfärden jämfört med sina nordiska grannar. Det visar SEB:s nya välfärdsindex som bygger på tolv olika frågor om tilltron till välfärdstjänster och trygghetssystemen. "Sverige har en lång välfärdshistoria. Reform efter reform har under ett sekel bidragit till att Sverige kan uppfattas som själva sinnebilden av en välfärdsstat. Därför är det överraskande att Sverige hamnar sist i Norden i vår undersökning," säger Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB.

Marknaden har börjat ifrågasätta styrkan och uthålligheten i hela den globala återhämtningen. Och även ställa frågan vilka ekonomisk-politiska medel som  fortfarande står till buds för att förhindra en ny ekonomisk nedgång. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist diskuterar saken i veckans krönika.

Skuldkrisen i Europa fortsätter och nyheter om utvecklingen i Grekland, Portugal och Irland duggar tätt. Det förekommer också spekulationer om att hela eurosamarbetet kan upplösas eller påverkas på annat sätt av problemen. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist har ställt samman 20 frågor och svar om eurokrisen i syfte att klargöra läget.

När ”den blomstertid nu kommer” är en sak säker: världens problem tar inte semester. Det har onekligen dykt upp flera orosmoln på konjunkturhimlen den senaste tiden, bland annat den globala återhämtningens styrka och uthållighet och spridningseffekter från skuldkrisens Europa. Oron hos såväl finansiella aktörer som industriföretag har ökat. Den bilden framträder tydligt när vi rest land och rike runt med vår senaste konjunkturrapport Nordic Outlook i bagaget. Det skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i denna veckas krönika.

Portugal blev det senaste landet att söka stöd från EU/IMF och oron för en betalningsinställelse i Grekland har ökat pressen ytterligare. Men varför hamnade Portugal i denna situation och vad händer framöver? SEB:s seniorekonom Klas Eklund, nyss hemkommen från Portugal, ger sin personliga bild av bakgrunden till krisen och de utmaningar som väntar Portugal efter valet den 5 juni.

Den europeiska skuldkrisen har nu drabbats av en ny allvarlig våg. En rekonstruktion av den grekiska statsskulden ter sig alltmer sannolik samtidigt som protesterna mot åtstramningar i Spanien blir allt större. Det skriver Håkan Frisén, SEB:s prognoschef i denna veckas krönika.

Den globala återhämtningen fortsätter med hjälp av tillväxtekonomiernas underliggande kraft, låga räntor i västvärlden och optimistiska och vinstrika företag. Det skriver SEB:s ekonomer i den senaste upplagan av konjunkturrapporten Nordic Outlook som presenterades på tisdagen.

En försiktig ekonomisk-politisk åtstramning i tillväxtekonomierna lägger grund för en mjuklandning samtidigt som återhämtningen hos de 34 stora och rika länder runt om i världen som utgör OECD blivit tillräckligt självgående för att stå emot utmaningar som skapats genom katastrofen i Japan, oron i Mellanöstern/Nordafrika samt höga råvaru- och energipriser.

Fyra år har gått sedan USA:s bolånemarknad började påvisa allvarliga problem. Världen har sedan dess gjort en minst sagt dramatisk resa genom bankkollapser, okonventionell och exceptionell ekonomisk politik, regeringsfall och statsskuldskriser. Vi har i dag till och med kommit så långt att OECD-stater är på väg mot en nödvändig skuldrekonstruktion. I veckans krönika skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist att resan fortsätter.

Den globala ekonomin står inför viktiga vägskäl den närmaste tiden. Återhämtningen har blivit mer självgående men samtidigt har början på 2011 kantats av nya frågetecken. SEB:s prognoschef Håkan Frisen analyserar läget i veckans krönika.

Riksbanken kommer sannolikt att gå snabbare fram med räntehöjningar än den nuvarande prognosen antyder. I veckans krönika spår SEB:s chefstrateg Johan Javeus att reporäntan når 2,75 procent i slutet av året jämfört med Riksbanken som tror på knappt 2,5 procent.

Riksbanken höjde idag räntan till 1,75 procent och lämnade prognosen för behovet av framtida räntehöjningar oförändrad. SEB:s ränteexperter Elisabet Kopelman och Jacob Sebardt har chattat om detta, boräntor och vad som väntar framöver. Läs frågorna och svaren.

Vårbudgeten innehöll inga sensationer, även om regeringen aviserar något mer än SEB:s ekonomer räknat med. Svensk ekonomi utvecklas starkt. En god ekonomisk utveckling med fallande arbetslöshet förbättrar statens finanser. Redan förra året var offentliga sektorns finanser i stort sett i balans och från och med i år växer överskotten. Se filmen där SEB-ekonomen Daniel Bergvall sammanfattar och kommenterar budgeten eller klicka på länken nedan för att läsa en utförligare artikel.

Fler än tidigare tror att bostadspriserna ska stiga och färre tror på fallande priser. Det visar SEB:s Boprisindikator som vänder uppåt i april. Mer än hälften av hushållen tror nu på stigande bostadspriser. Hushållen tror att reporäntan ligger på 2,14 procent om ett år och andelen som planerar att binda räntan ökar marginellt.

Osäkerheten i världsekonomin är betydande och det råder oenighet mellan världens fem så kallade systemviktiga ekonomier (S5), det vill säga USA, Japan, Eurozonen, Kina och Storbritannien, kring problembeskrivning och ansvarsfördelning. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist gör i veckans krönika en liknelse med en elefant som går på lina där även ett litet felsteg kan få stora konsekvenser.

Det råder oenighet bland experterna om hur långt arbetslösheten kan sjunka innan arbetsmarknadens funktionssätt ställs på allvarliga prov. I veckans krönika diskuterar SEB:s prognoschef Håkan Frisén saken samtidigt som han ifrågasätter om det verkligen går att fastställa en nivå på den så kallade jämviktsarbetslösheten.

Debatten om stigande svenska huspriser och för snabb kredittillväxt har hamnat lite i skymundan den senaste tiden i takt med att situationen på bostadsmarknaden visat försiktiga tecken på att lugna ned sig och kredittillväxten har trendat nedåt. Men hushållens skuldbörda är ändå den största inhemska risken i svensk ekonomi och vid nästa konjunkturnedgång kan den bli en riktigt stor utmaning. SEB:s chefsstrateg Johan Javeus resonerar om saken i veckans krönika.

Ett fortsatt växande statligt skuldberg tynger västvärldens ekonomier. Problemen med de stora globala obalanserna är olösta. De närmaste åren kommer underskottsländerna att ytterligare öka sitt beroendeförhållande till överskottsländerna, men världens tre gigantiska kapitalexportörer står inte heller utan utmaningar. Det skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist, i den här veckans krönika.

Den humanitära katastrofen efter tsunamivågorna växer gradvis i omfattning. Ändå riktas finansmarknadernas och den globala nyhetsrapporteringens fokus främst mot två andra frågor. Dels riskerna för att större skalv ska komma i närheten av Tokyo, dels i vilken grad skadeverkningarna av kärnkraftsolyckorna ska förvärras. I veckans krönika skriver SEB:s prognoschef Håkan Frisén om olika möjliga scenarier för utvecklingen.

Hur stora blir effekterna på världsekonomin av den förödande jordbävningskatastrofen i Japan? Den första tiden efter en naturkatastrof blir de finansiella reaktionerna ofta ganska stora, men enligt analyschef Håkan Frisén pekar tidigare erfarenheter på att effekterna på tillväxt och ekonomi blir relativt små och kortvariga.

Under förra våren skrevs boken "Framtidssäkra välfärden" av SEB:s välfärdsekonom Jens Magnusson (bilden) och tidigare chefen för SEB:s Livdivision Anders Mossberg. Boken tar upp framtidens välfärdsutmaningar – ett ämne som engagerar många. Som ett komplement till boken finns nu foldern "När de äldre blir fler", som i huvudsak är en summering av innehållet i boken.

Den europeiska centralbanken inleder om en månad troligen återgången till ett mer normalt tillstånd genom att börja höja räntan igen. Men krisen i Europa är inte över och fortfarande kan mycket hända. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist diskuterar saken i veckans krönika. Bland problemen finns inte minst statsskuldkrisen som på intet sätt är löst.

De världsekonomiska utsikterna ljusnar när konjunkturuppgången sprider sig och centralbanker i stora industriländer samtidigt fortsätter att bedriva en stödjande penningpolitik. Miljön för placeringar förbättras därmed och förutsättningarna är goda för att 2011 ska bli ett bra placeringsår. Här redogör Hans Peterson, chef för SEB:s investeringsrådgivning, för huvudpunkterna i Investment Outlook som publicerades på tisdagen.

2011 kommer att bli ett bra tillväxtår för den amerikanska ekonomin men krisåren har inte löst de underliggande problemen och därför kvarstår stora strukturella utmaningar. Räntehöjningar från centralbanken dröjer till 2012 och inflationen kommer inte att bli ett problem så länge arbetsmarknaden ser ut som den gör. Men på sikt kan dollarn bara gå åt ett håll – bli svagare. SEB:s chefstrateg Johan Javeus diskuterar den amerikanska ekonomin i veckans krönika.

Vi lever allt längre och andelen äldre i befolkningen kommer att öka snabbt de närmaste decennierna. Denna i sig glädjande utveckling innebär samtidigt en stor utmaning för de svenska kommunerna vars försörjningsbörda ökar i snabb takt. Det skriver SEB:s välfärdsekonom Jens Magnusson i en debattartikel som på måndagen publiceras i Dagens Nyheter.

Riksbankens direktion har beslutat att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,50 procent till följd av en fortsatt stark svensk ekonomi. Riksbanken varnar dessutom för att den kan komma att skruva upp takten i framtida räntehöjningar. "Vår bedömning var att räntebanan skulle höjas vid dagens möte. Höjningen av banan blev dock något lägre än väntat," säger Andreas Johnson, analytiker på Ekonomisk Analys inom SEB.

Det rullar på bra nu. Sveriges ekonomi beskrivs i olika sammanhang i euforiskt berusade färger. Sverige är som en del av det globala systemet förstås inte opåverkat av de många problem som ännu styr – och de närmaste åren kommer att styra – många länders ekonomiska, finansiella och politiska agendor. Men vi ligger steget före och har en långsiktig ledarposition inom räckhåll. Det är riktigt bra, menar SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i veckan krönika.

De globala ekonomiska utsikterna fortsätter att förbättras och SEB:s ekonomer drar nu upp prognosen för tillväxten i de rika industrialiserade länderna inom OECD ytterligare några snäpp och räknar med 2,8 procent tillväxt under både 2011 och 2012. I Sverige växer ekonomin med 4,7 procent i år. Här kommenterar SEB:s prognoschef Håkan Frisén rapporten.

Världsekonomin verkar nu återhämta sig från finanskrisen till mångas, framför allt företagsledares lättnad. Men analytiker och ekonomer oroar sig över skulduppbyggnad och globala obalanser. Anpassningen för skuldsatta länder blir smärtsam och utdragen. I detta läge framstår det robusta Norden som en förebild. Klas Eklund, SEB:s seniorekonom, har skrivit en rapport från årets World Economic Forum i Davos.

Det såg som allra mörkast ut för svensk ekonomi i mars 2009. Sedan dess har kronan gjort en remarkabel återhämtning och är nu på sin starkaste nivå mot euron sedan 2001. Vi tror att trenden håller i sig och att även 2011 blir ett bra år för kronan. Det skriver Johan Javéus, SEB:s chefsstrateg, i den här veckans krönika.

Det finns vissa tecken på att inflationsmonstret kan komma tillbaka men ännu är det en bra bit kvar och troligen är det ingen fara. För världens centralbanker är det ändå på sin plats att öka uppmärksamheten då okontrollerad inflationsuppgång är ett problem världen kan vara utan i rådande miljö. I veckans krönika granskar SEB:s chefekonom Robert Bergqvist risken för inflation närmare.

Den starka återhämtningen i Sverige innebär att den ekonomiska politiken slipper många av de problem som nu plågar en stor del av omvärlden. Men förändringen har skett så snabbt att varken regeringen eller Riksbanken riktigt verkar ha hunnit ställa om sig. De strategier som nu dominerar finans- och penningpolitiken kan behöva omprövas om styrkan i den svenska ekonomin fortsätter att övertyga. Det skriver SEB:s prognoschef Håkan Frisén, i den här veckans krönika.

Vägen framåt för att hitta nya balanser i den gloabala ekonomin blir inte enkel att navigera. Det kommer att bli en utmaning för de politiska systemen och mycket talar för att 2011 blir ett år med många politiska interventioner runt om i världen och ett år då Kina stärker sin roll i världssamfundet. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist tittar i kristallkulan i veckans krönika.

SEB:s chefstrateg Johan Javeus tar så här i början på det nya året tillfället i akt att höja blicken och försöka se lite längre in i framtiden än normalt. Han resonerar och funderar kring vart inriktningen på ekonomisk politik är på väg.

Vill du vara med om tidpunkten för valutaskiftet från estniska kronor till euro bör du söka dig till Teatertorget i Tallinn vid tolvslaget. Där sker det officiella nyårsfirandet och landets premiärminister Andrus Ansip kommer att genomföra det första uttaget av euro vid SEB:s automat vid torget. Det finns också ett antal saker som det kan vara bra att tänka på om du är i Estland i samband med bytet till euro.

Våren 1994 var Riksbanken nära att dödförklara kassakravet som penningpolitiskt styrmedel. I dag, 16 år senare, har kravet återuppväckts från törnrosasömnen och det ses nu som ett bland flera verktyg som kan dämpa hushållens skuldsättning. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist skriver i veckans krönika att ett eventuellt kassakrav måste utformas konkurrensneutralt så att inte en grå kreditmarknad uppstår eller låneaktiviteten flyttar utomlands.

Den ekonomiska tillväxten i Sverige har varit stark under 2010 och överträffat alla förväntningar som fanns i början av året. Men under 2011 kommer ekonomin att testas på ett eller annat sätt och tydligare ekonomisk-politiska vägval bli nödvändiga. Läs vad SEB:s prognoschef Håkan Frisén skriver i veckans krönika.

Riksbanken höjde på onsdagen reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,25 procent och drog också upp prognosen för både den ekonomiska tillväxten och inflationen nästa år. Det är för optimistiskt enligt SEB:s prognoschef Håkan Frisén.

En av de frågor som debatteras flitigast just nu är huruvida Sverige har en husprisbubbla eller inte. Att ge något entydigt svar på frågan är svårt och oenigheten skär genom alla grupper från ekonomer och experter till vanliga medborgare och bostadsköpare. I veckans krönika försöker SEB:s chefstrateg Johan Javeus reda ut situationen men lovar inget slutgiltigt svar på frågan.

Vid kommande G20-möte i Paris om drygt två månader och under våren 2011 ska finansministrar och centralbankschefer ta ställning till ”IMF-ritningar” till ett nytt internationellt monetärt system. Dessa ”ritningar” består bland annat av nya skarpa verktyg att styra globala kapitalströmmar/växelkurser, samsyn kring valutapolitik och behovet av en ny reservvaluta. Det skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i veckans krönika.

Världens näst största valuta möter stark motvind. Europas valutaunion är i obalans. Det tolvåriga eurosamarbetet prövas såväl ekonomiskt som finansiellt och politiskt. Frågan är också vem som ska – och kan – betala notan. Läs vad SEB:s chefekonom Robert Bergqvist skriver i veckans krönika.

Hans Peterson, chef för Investment Strategy på SEB, kommenterar den senaste upplagan av Investment Outlook som publicerades på tisdagen.

Amerikanska Federal Reserves beslut nyligen att utöka sina köp av statsobligationer har väckt frågor och utlöst hård kritik från bland annat Europa och Kina. Flera bedömare vill se USA:s politik som ett konfronterande inspel i det pågående globala valutakriget, ett sätt att försvaga dollarn och något som är helt likvärdigt med andra länders taktik att minska värdet på den egna valutan genom köp av andra valutor för att gynna sin export.

USA:s folk avgör i veckans val den nya politiska balansen mellan demokrater och republikaner i kongressen fram till hösten 2012. I en annan del av Washington tar Federal Reserve ett omdiskuterat beslut att eventuellt vrida ännu ett par varv på den ”monetära kranen”. Två delvis ihopkopplade händelser som har ett stort inflytande på såväl USA som världen de närmaste åren. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist kommenterar läget i veckans krönika.

Riksbanken sänkte på tisdagen prognosen för räntebanan till följd av svaga utsikter i omvärlden. Men fortfarande indikerar prissättningen på räntemarknaden tvivel på att Riksbanken ska orka genomföra de räntehöjningar som ändå står på agendan. Detta är delvis en avspegling av att svensk ekonomi fortfarande har mer att bevisa när gäller möjligheterna att varaktigt behålla en betydligt högre tillväxt än OECD-området i allmänhet.

Riksbankens agerande kan också ses som en anpassning till att riskerna mot den starka tillväxtprognosen för Sverige trots allt ligger på nedsidan. Även om det inte är den tolkningen Riksbanken själva lyfter fram. Läs vad SEB:s prognoschef Håkan Frisén skriver i veckans krönika.

Världen står fortfarande mycket långt ifrån ett ekonomiskt, finansiellt och sannolikt också politiskt jämviktsläge. I en sådan miljö finns inget utrymme för nationell politik som bedrivs utan globalt ansvar. Läs vad SEB:s chefekonom Robert Bergqvist har att säga om tillståndet i världen.

När regeringen nu lägger sin första budget för mandatperioden är skillnaden stor jämfört med situationen för fyra år sedan. Då rivstartade den nytillträdda alliansregeringen med kraftfulla skattesänkningar. Dagens budget är betydligt försiktigare med en måttlig stimulansdos med väl diversifierade satsningar. I båda fallen avspeglar budgeten väl Alliansens valstrategi. Det skriver SEB:s prognoschef Håkan Frisén i veckans krönika.

Det senaste årets exportledda återhämtning i Östeuropa - som på många håll varit starkare än i Västeuropa - fortsätter. Men den exportorienterade industrikonjunkturen går nu in i en mognare fas till följd av sviktande global tillväxt. Det spår SEB:s ekonomer i den senaste upplagan av Eastern European Outlook som presenterades på onsdagen.

Se film nedan där Mikael Johansson, chef för SEB:s Östeuropaanalys, sammanfattar rapporten eller klicka på rubriken för att läsa hela rapporten. 

Världsekonomin upplever en ovanligt syrefattig återhämtning jämfört med historiska normala konjunkturmönster och med tanke på den till storlek och samordning aldrig tidigare skådade stödpolitiken. Det bekräftar egentligen bara styrkan i de ekonomiska och finansiella problem som världen måste brottas med. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist resonerar i veckans krönika om återhämtning, stödpolitik, skuldsanering och de finansiella systemens motståndskraft mot bakslag.

De finansiella marknaderna har den gångna veckan reagerat lugnt på det nya osäkrare läget i den svenska riksdagen. Det finns nog flera orsaker till detta, men den svenska budgetordningen brukar anföras som en viktig orsak till att det numera är betydligt lättare för regeringen att hantera en minoritetssituation. SEB:s prognoschef Håkan Frisén diskuterar läget i veckans krönika.

Marknadsreaktionerna efter det svenska riksdagsvalet har hittills varit mycket avvaktande. Räntorna har följt omvärlden svagt uppåt och kronan har knappast rört sig alls. Två motverkande faktorer är viktiga förklaringar till detta. Dessutom litar marknaden på att det politiska systemet kan hantera den besvärliga situationen. Det menar Håkan Frisén, SEB:s prognoschef.

Den starka återhämtningen som präglat svensk ekonomi under det första halvåret höll i sig under det tredje kvartalet och tycks ha påverkat företagens benägenhet att nyanställa. De medelstora företagen är mest benägna att nyanställa medan småföretagarna fortfarande är avvaktande. Det framgår av SEB:s Företagarpanel för tredje kvartalet.

Optimismen är fortfarande stor bland Sveriges små och medelstora företag, men tron på fortsatt tillväxt i ekonomin som helhet har dämpats något, troligen i linje med den pågående diskussionen om risken för ’double dip’.

Svensk ekonomi går för närvarande så bra att det finns utrymme för större statliga utgifter i syfte att stimulera efterfrågan. Men frågan är om de behövs trots alla orostecken i omvärlden. I veckans krönika resonerar SEB:s prognoschef Håkan Frisén om saken.

Den ingripande och reglerande statsmaktens återkomst på den ekonomiska arenan och Sveriges resa från förebild till skräckexempel till förebild igen. Det är några av de stora linjerna när SEB:s seniorekonom Klas Eklund nu ger ut den tolfte utgåvan av standardverket ”Vår ekonomi – en introduktion till samhällsekonomin”. Den nya utgåvan innehåller ett helt nytt kapitel om finanskrisen.

För närvarande gynnas Sverige starkt av det finanspolitiska ramverk som etablerades efter 90-talskrisen och som har gett landet stabila statfinanser med budgetöverskott och en förhållandevis låg statsskuld. I veckans krönika menar SEB:s chefekonom Robert Bergqvist att det på längre sikt ändå är rimligt att diskutera hur starka finanser staten ska ha.

Den globala återhämtningen fortsätter men tappar kraft och skapar osäkerhet. I sin senaste konjunkturrapport spår SEB:s ekonomer att tillväxten i OECD-området hamnar på 2-2,3 procent de närmaste åren, något under trend. Sannolikheten för en ny global recession sätter de till 25 procent. Här kan du höra SEB:s prognoschef Håkan Frisén sammanfatta och utveckla några av de viktigaste punkterna i rapporten.

Regeringen håller oväntat hårt i statens plånbok och Sverige är nu återigen på väg mot stora tvillingöverskott. Sparandet ger önskad trygghet i dagsläget, men frågan är om vi kanske sparar för mycket. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist resonerar om saken i veckans krönika.

Den amerikanska dollarn har tappat 8 procent i värde under sommaren – mätt mot en korg av olika valutor. Två huvudkrafter har samspelat. Dels har bilden på nytt växt fram av en USA-ekonomi i ett slutande plan och dels har synen på Europas statsskuldkris nyanserats och hamnat utanför omedelbart fokus på grund av en del positiva konjunktursignaler. Men det finns ändå fler faktorer som talar till dollarns fördel än tvärtom. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist reder ut begreppen i veckans krönika.

USA:s ekonomi har tappat kraft och nu ökar förväntningarna på att Federal Reserve ska göra mer för att få upp farten igen. Men vapenarsenalen är svag, hävdar SEB:s chefekonom Robert Bergqvist.

De stresstester av banker som EU beslutat om blev offentliga på fredagen. "Dessa stresstest, liksom de svenska myndigheternas tester, bekräftar SEB:s starka kapitalisering," säger Anders Kvist, chef för Group Treasury på SEB.

Räntenivåerna runt om i världen ligger fortsatt på rekordlåga nivåer och kommer att göra det ett tag till. I veckans krönika skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist att en miljö med lägre avkastning på investeringar kan vara det nya ”normala” framöver. Alternativet är att ta större risker.

Vi står nu inför ett intensivt halvår och ett avgörande när världen ska besluta om grunden till en ny finansiell infrastruktur. Ha därför beredskap för att temperaturen kommer att stiga när det gäller regleringar och tillsyn. Trots sin verbala torrhet berör dessa ord oss alla i högsta grad. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist förklarar varför i veckans krönika.

Krutröken lägger sig nu efter att Riksbanken i förra veckan avfyrat räntevapnet för första gången på två år. Men det är en höjning som sker i en ovanligt komplex ekonomisk och finansiell miljö där sakers tillstånd ännu inte är i balans. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist diskuterar i veckans krönika om Riksbanken gjorde rätt.

Riksbankens direktion har beslutat att höja reporäntan till 0,5 procent från tidigare 0,25 procent då svensk ekonomi nu har kommit ur den omedelbara krisen och nu utvecklas starkt. SEB:s expert Erica Blomgren kommenterar beslutet.

Tre år efter att de första tecknen på en skuldpris blev synliga befinner sig världen fortfarande i en systemisk mångdimensionell obalans. Nu står beslutsfattare inför valet mellan pest och kolera i en miljö där olika system samtidigt ska hitta nya balanslägen. Läs chefekonom Robert Bergqvists krönika.

Det talas allt mer om att högre inflation kan vara en väg att minska de stora skuldbergen genom att gröpa ur värdet på dem. Men det är ingen klok väg framåt. I veckans krönika skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist om statskulder och inflationsrisker.

Finansministrarna från G20 har mycket att diskutera när de träffas i Sydkorea den här veckan. Men handlingsutrymmet är begränsat. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist ger sin syn på saken i veckans krönika.

Det är oroligt igen på världens börser. Vad är det som händer med Europa och statsskuldskriserna? Hur ska jag resonera kring mitt sparande nu och i framtiden? Passa på att ställa din fråga till SEB:s experter. De chattar 4/6 kl 10-11.

I skuggan av eurokrisen håller Riksbankens ledning på att formera sig inför beslutet om att påbörja en normalisering av ränteläget. Men det handlar också om viktiga strategival. SEB:s prognoschef Håkan Frisén diskuterar saken i veckans krönika.

Optimismen fortsätter att öka bland Sveriges finanschefer. Svenska företag är till synes opåverkade av den senaste tidens tilltagande oro för statsfinanserna i EMU. De svenska finanscheferna anser istället att affärsklimatet förbättrats kraftigt sedan i början av året. Framför allt har oron för fallande efterfrågan minskat betydligt och företagen räknar med att Asien ska stå för en stor del av tillväxten. Allt fler företag överväger dessutom nyanställningar och vinstförväntningarna för 2010 är fortsatt höga.

SEB:s exponering mot Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien uppgår till cirka 10 procent av bankens obligationsportfölj vilken är i storleksordningen 300 miljarder kronor. Den absoluta majoriteten utgörs av spanska obligationer och framförallt spanska säkerställda obligationer. Bankens exponering mot grekiska statsskuldpapper är begränsad.

EU beslutade på söndagkvällen om ett åtgärdspaket för att hjälpa utsatta medlemsländer och hindra den finansiella oron. "Dessa åtgärder borde vara tillräckliga för att få bort likviditetsrisken som hotade att stänga av Portugal och Spanien från kapitalmarknaden", kommenterar Johan Javeus, analytiker på SEB.

Den svenska kronkursen har senaste dagarna sjunkit på grund av Greklandskrisen. Men på lång sikt ser prognoserna bra ut för kronan. Något som du kan passa på att utnyttja.

Den statsfinansiella krisen i Grekland fortsätter att oroa marknaderna. Börserna har gått ner flera dagar i rad. Hur allvarlig är situationen och hur ska man agera? Frågorna går till SEB:s makroekonom Håkan Frisén (till höger på bilden) och Johan Hagbarth, placeringsstrateg.

Den ekonomiska utvecklingen är nu på väg in i en ny fas där skillnaderna i underliggande förutsättningar blir allt tydligare. "Vårt huvudscenario är att återhämtningen fortsätter trots obalanser och kriser," säger prognoschef Håkan Frisén i en kommentar till Nordic Outlook som släpps på tisdagen. 

Vissa branscher drabbas hårt av vulkanutbrottet på Island men för ekonomin i stort blir effekterna troligen begränsade. Det handlar om lite högre inflation och något lägre tillväxt i det korta perspektivet. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist kommenterar Eyjafjallajökulls utbrott i veckans krönika.

SEB toppar listan när regeringen har utvärderat sina egna och andra organisationers ekonomiska prognoser. Det framgår av en bilaga till den vårbudget som regeringen presenterade på torsdagen.

Det är nu mindre än en månad till Storbritanniens parlamentsval den 6 maj. Med statsfinanser i uselt skick och med en skadeskjuten finanssektor kommer den tillträdande regeringen att ställas inför exceptionella utmaningar för att få ordning på ekonomin. SEB:s prognoschef Håkan Frisén kommenterar läget i veckans krönika.

Ljusstrimmor på USA:s arbetsmarknadshimmel räcker inte för att USA:s centralbank Fed ska börja använda räntevapnet. Räntan kan ligga kvar i dagens målintervall på 0-0,25 procent under lång tid eftersom mängden lediga resurser är stor, inflationskurvorna pekar sidledes – eller t o m nedåt – och inflationsförväntningarna är stabila. Det skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i sin veckokrönika.

Helgens industriavtal ger anledning till optimism. Det mesta pekar nu på låga löneökningar och även Riksbanken borde därför bli lugnare och höja räntan i långsammare takt. Det skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i sin veckokrönika. 

USA:s kommande valutarapport, G20/IMF:s ekonomiska ”masterplan” och många viktiga toppmöten, sätter stor press på Kina. Men även Obama har ett politiskt svårt läge. Förhoppningen är nu att handelshinder ska undvikas efter en period med hård retorik. Det skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i sin veckokrönika.

 Toppchefer på nordeuropeiska dotterbolag i Kina räknar med ett fortsatt mycket positivt affärsläge på den kinesiska marknaden på kort sikt. Företagen övergår nu till en mer offensiv expansionsstrategi med ökande investeringar och nyanställningar. Det visar SEB:s senaste China Financial Index.

Riksbanken har utvärderat sin egen förmåga att göra ränteprognoser och konstaterat att de är sämst i klassen. SEB är bäst enligt samma utvärdering. SEB ligger etta när det gäller arbetsmarknadsprognosen och tvåa när det gäller BNP-prognosen.

Det senaste året har prognosmakarna justerat upp tillväxtutsikterna för Europa under 2010. Den trenden bröts förra veckan. Men SEB:s Håkan Frisén tror att vi får se positiva överraskningar under våren.

Risken ökar nu för att världen inte får den kontrollerade avveckling av stödpolitiken som man önskar. Det skriver Robert Bergqvist i sin veckokrönika och uppmanar centralbanker och Riksbanken att agera försiktigt.

Meteorologernas prognos är att Washington den närmaste veckan får se temperaturen falla från plus tio grader till minus fem och att antalet mörka moln på himlen ska öka påtagligt. Detta är en prognos som även speglar det inrikespolitiska klimatet för president Barack Obama. Chefekonom Robert Bergqvist kommenterar läget i veckans krönika.

Efter ett förlorat börsårtionde finns det anledning att se ljuset. Nu kan vi tillåta oss lyxen att blicka framåt igen och diskutera globaliseringens möjligheter. Det menar chefstrategen Henrik Mitelman och listar fem skäl att ha god riskaptit.

Arbetsmarknadens utveckling är avgörande för den ekonomiska politikens utformning. Det gäller både Västeuropa och USA. SEB:s prognoschef Håkan Frisén menar att de båda kan lära sig ett och annat av varandra.

I samband med presentationen av Nordic Outlook på tisdagen framträdde SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i tv-kanalen CNBC Europe där han talade om den ekonomiska utvecklingen i stort, tillväxten i Norge och Sverige samt mycket annat. Se inslaget nedan.

 

Östeuropa har drabbats hårdast av globala kreditkrisen och recessionen, något som till stor del beror på en relativt stor exponering i utlandslån. Det spår SEB i en ny utgåva av Eastern European Outlook.