Vad är de stora spridningshoten från Greklandskrisen?
- Det som marknaden främst fokuserar på är riskerna för ett allvarligt misstroende mot andra länder, framförallt Spanien, samt hur allvarligt det europeiska banksystemet kommer att påverkas, säger makroekonom Håkan Frisén.
- En sådan andra finansiell krisvåg skulle få betydligt större effekter på tillväxten än vad som ligger i prognoserna idag. Tillväxtprognoserna är visserligen baserade på att finanspolitiska åtstramningar ska genomföras, men också på att detta skulle ske i ordnade former och parallellt med att tillfrisknandet i banksektorn pågår.
Kommer Grekland att fallera och därmed lämna euron?
- Det är möjligt att Grekland och några andra lämnar euron på sikt. Men jag tror inte det kommer att vara huvudfrågan de närmaste åren. Det grekiska parlamentet röstade igår igenom åtstramningspaketet och protesterna var inte så stora som under den dramatiska onsdagen.
- Hela världens blickar riktas nu mot besparingsåtgärderna i Grekland. Trycket från euro-länderna med Tyskland i spetsen och IMF kommer att vara hårt. Nu är även USA på väg att engagera sig och i förlängningen också Japan och Kina. Erfarenheterna pekar nog att det politiska klimatet i ett land kan förändras ganska snabbt under sådana förutsättningar.
Sverige och de övriga nordeuropeiska länderna har starka statsfinanser, kommer vi att gå opåverkade ur krisen?
- Nej vi kommer inte att gå opåverkade. På kort sikt ser vi att kronan försvagas på samma sätt som under finanskrisens kulmen. Stora valutor som dollar och yen blir vinnare och kronan försvagas även mot euron. Därmed blir effekterna stora mot andra valutor.
- Däremot faller svenska långräntor mer än till och med de tyska. I detta avseende anses alltså Sverige vara en säker hamn och gynnas av ”flight to quality.”
- På längre sikt innebär de starka statsfinanserna att vi knappast kommer att drabbas av någon finansiell misstro. Däremot kommer tillväxten att påverkas om Greklandskrisen får effekter på stabiliteten i det internationella finanssystemet.
- Stannar det vid en syderopeisk kris blir effekterna ganska små. De nordiska länderna har mycket handel med Europa, men det är främst nordisk intrahandel och handel med Tyskland och Storbritannien som är viktig. Historiskt brukar också de nordiska länderna i hög grad följa USA:s konjunkturcykler. I nuläget ser det ut som återhämtningen i Asien och USA fortsätter och om även den tyska ekonomin står emot är utsikterna goda för en fortsatt återhämtning i Norden.
Hur ska spararna tänka, bör man sälja för att skydda sina pengar?
- Det finns naturligtvis en risk att den här krisen pressar de redan dämpade tillväxtprognoserna. På kort sikt lär oro prägla marknaderna, och fortsatta börsfall kan inte uteslutas. Men världsekonomin befinner sig trots allt i början av en återhämtnings- och tillväxtfas, driven bland annat av god tillväxt i Asien. Att i ett sådant konjunkturläge se en långvarig börsnedgång är ovanligt. Så den långsiktiga trenden bör vara positiv även om detta är ett kraftigt hack i kurvan, säger Johan Hagbarth.
- Men den som handlar mycket aktivt eller blivit rejält oroad och mår dåligt av detta bör överväga att agera.
Bör man se över sina placeringar och vikta om mellan olika regioner eller tillgångsslag?
- I ett sådant här läge kan det vara klokt att se över sina innehav och genomföra förändringar, men knappast att sälja i panik. Vi ser positivt på utvecklingen för tillväxtländerna i Asien och Östeuropa. Det ser också relativt positivt ut för Norden. Men däremot är det inte mycket som talar för Europa just nu.
- Har man mycket aktier aktualiserar detta vikten av att sprida sina risker på fler tillgångsslag.
NIKLAS MUNTER