Haltande återhämtning i Östeuropa

Östeuropa har drabbats hårdast av globala kreditkrisen och recessionen, något som till stor del beror på en relativt stor exponering i utlandslån. Under sommaren har dock konjunkturen bottnat även där. Men återhämtningen blir vacklande och ojämn. Det spår SEB i en ny utgåva av Eastern European Outlook.

Skälen till den haltande återhämtningen är främst budgetkonsolidering samt en kreditåtstramning som bara långsamt tinar upp.

Exporten förstärks gradvis. Inhemsk efterfrågan förblir dock svag även det närmaste året; hushållen pressas av svag löneutveckling och stigande arbetslöshet, medan företagens investeringar hämmas av stor ledig produktionskapacitet och försiktig kreditgivning.

– Vår slutsats är att Östeuropas återhämtning i hög grad är beroende av en fortsatt uppgång i världsekonomin, inte minst i eurozonen som är en tung exportmarknad för regionen, säger Mikael Johansson som är östeuropaanalytiker på SEB och dessutom chefredaktör för Eastern European Outlook.

Polen startar som enda EU-land återhämtningen på plus, och fortsatt gradvis starkare tillväxt väntas 2010-2011. Ryssland repar sig bara i måttlig takt från det historiska fallet i BNP (bruttonationalprodukten) första halvåret i år trots stöd av höjda råvarupriser. Ukraina vänder bara till ett svagt plus 2010. Av de baltiska länderna ligger Estland bäst till för en återhämtning och BNP-tillväxten hamnar runt noll 2010 för att stiga året därpå. I Lettland och Litauen fortsätter BNP att krympa 2010, om än måttligt. Först 2011 återfår dessa länder tillväxt mätt som årsgenomsnitt.

Viktiga obalanser har försvunnit
I många länder har några centrala obalanser, i form av stora bytesbalansunderskott och hög lönedriven inflation, raderats ut. Kvarstående utmaningar är nödvändig budgetkorrigering efter att budgetunderskotten i många länder blir mycket stora i år, högre än i eurozonen. Hårt pressade Lettland och Ukraina väntas med fortsatt internationellt stöd undvika betalningsinställelser.

I Baltikum kvarstår de depressiva ekonomiska krafterna nästa år. Stålbadspolitiken fortsätter med nya lönesänkningar för att återställa förlorad konkurrenskraft. De politiska spänningarna har ökat i främst Lettland och Estland. Redan i höst riskerar växelkursoro att åter blossa upp inför det lettiska parlamentets omröstning om budgeten för 2010. Det är också ännu en öppen fråga om Estland klarar det centrala budgetkravet inför en önskad euroanslutning 2011.

– Vårt huvudscenario är att de fasta växelkurserna i Baltikum håller och att det internationella låneprogrammet löper vidare. Koalitionsregeringen i Lettland kommer sannolikt att arbeta fram ett nytt förslag till åtstramning 2010, vilket EU, IMF och de nordiska länderna accepterar, säger Mikael Johansson.