Våren 1994 var Riksbanken nära att dödförklara kassakravet som penningpolitiskt styrmedel. I dag, 16 år senare, har kravet återuppväckts från törnrosasömnen och det ses nu som ett bland flera verktyg som kan dämpa hushållens skuldsättning. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist skriver i veckans krönika att ett eventuellt kassakrav måste utformas konkurrensneutralt så att inte en grå kreditmarknad uppstår eller låneaktiviteten flyttar utomlands.