Vi kommer att se högre räntor framöver. Men det finns flera skäl för Riksbanken att höja i lite långsammare takt än de tidigare signalerat. Återhämtningen i ekonomin fortsätter visserligen, men det sker i långsam takt. Lägg därtill att de nyligen träffade löneavtalen landade på en nivå under Riksbankens prognos.
Trots att den stiger kommer den korta boräntan (tremånaders/rörligt) att ligga på en attraktiv nivå ett bra tag framöver. Men för låntagare med stora lån är det ändå motiverat med en blandning av korta och längre löptider på bolånen.
Vid sitt förra räntemöte ändrade Riskbanken sin prognos och tidigarelade sin första höjning från senare i höst till juli alternativt september. Härefter har Riksbanken prognostiserat en lång serie höjningar tillbaka till mer ”normal” nivå, på runt fyra procent. Sedan räntemötet har dock flera saker inträffat som kanske medför att Riksbanken kommer att gå lite försiktigare fram med sina räntehöjningar.
Först kom en oväntat svag siffra för BNP-utvecklingen för fjärde kvartalet 2009. Och nyligen stod klart att lönehöjningarna i industriavtalet ligger på en nivå klart under Riksbankens prognos. Återhämtningen i ekonomin går långsamt och resursutnyttjandet är lågt. I konsekvens med det väntas inflationstakten hamna på en låg nivå framöver. Allt detta talar för att Riksbanken kan komma att revidera ner sin ränteprognos vid sitt nästa räntemöte, som är den 19 april.
Men det finns orosmoln. Stigande bostadspriser och att vi svenska hushåll fortsätter att låna kraftigt, bekymrar Riksbanken. Dagens extremlåga ränta i kombination med ROT-avdraget och att vi hushåll ser lite extra ljust på framtiden just nu dopar bostads- och bolånemarknaden. Fortsätter låneutvecklingen med oförminskad styrka kan det få Riksbanken att höja något mer än de annars gjort.
Statliga Konjunkturinstitutet (KI), som i en färsk rapport räknar med att Sverige är uppe ur lågkonjunkturen först 2014, spår en reporänta på 1,75 i slutet av 2011. Det kan jämföras med Riksbankens egen prognos från februari på 3 procent.
Som tidigare gäller att det sannolikt blir billigast med tremånadersränta, för dem som har marginaler och där en kraftig ränteuppgång inte skulle äventyra privatekonomin. För den som har stora lån är det motiverat att ha en kombination av tremånadersränta och längre löptider på lånen. Prognoser är prognoser och inte ett löfte, brukar riksbankschefen Stefan Ingves vara tydlig med. Vi lever i en komplex värld och det strömmar hela tiden in nya data som kan förändra bilden och leda till ändrade prognoser.
De bundna räntorna kommer också att röra sig uppåt, men mer försiktigt. Räkna med att femårsräntan kan stiga närmare en halv procentenhet det närmaste halvåret.
Och så har vi en joker i ränteleken. Skärpta regler för banksystemet med bland annat större krav på kapitaltäckning väntar framöver. Det kommer att öka kostnaderna för bankerna att låna upp pengar på marknaden och pressa upp räntorna lite extra. Ingen vet ännu hur stor denna effekt kommer att bli.
GUNILLA NYSTRÖM, SEB:s privatekonom