Årets upplaga av Välfärdsbarometern har nyligen genomförts. Undersökningen visar att svenskarnas ekonomiska standard har förbättrats under de senaste åren, trots rådande lågkonjunktur. Två av tre säger sig ha en god eller mycket god ekonomisk standard, vilket inte förvånar SEB:s välfärsekonom Jens Magnusson.
– De svenskar som har jobb idag har faktiskt fått det bättre, bland annat genom att inkomstskatten har sänkts, säger han. Men man ska inte glömma bort att marginalerna är knappa, något som fler och fler får upp ögonen för.
Samtidigt som svenskarnas ekonomi är god har den ekonomiska krisen lett till en ökad medvetenhet om riskerna och marginalerna i den egna ekonomin vid till exempel arbetslöshet eller sjukdom. Många känner att marginalerna har krympt och det har bland annat lett till att fler rustar inför framtiden och sparar hellre än att konsumera. En majoritet av svenskarna anser också att de måste ta ett större ansvar för sin egen välfärd.
– Svenskarna verkar ha fått upp ögonen för att välfärdssystemen är satta under hård press och att en kombination av offentlig och privat finansiering av dessa system behövs för att vi ska fortsätta ha en bra välfärd även i framtiden, säger Jens Magnusson.
Den senaste tidens debatt om den svenska ekonomins påverkan på pensionssystemet är också något som svenskarna verkar ha uppmärksammat. Välfärdsbarometern visar att den starka kopplingen mellan samhällsekonomin och pensionsnivåerna är dåligt förankrad hos svenskarna. De flesta föredrar att pensionerna hålls opåverkade av den övriga ekonomin även om det sker på bekostnad av systemets långsiktiga hållbarhet, något som Jens Magnusson tycker är bekymmersamt.
– I det långa loppet måste ett pensionssystem alltid följa den ekonomiska utvecklingen och det är överraskande att till och med de yngsta generationerna prioriterar stabila pensionsnivåer framför långsiktig hållbarhet. Det tyder på att de övergripande sambanden kring pensionssystemen måste förklaras bättre.
Välfärdsbarometern genomförs årligen av SEB i samarbete med Demoskop och bygger på 1000 telefonintervjuer. Resultatet presenteras i en rapport där fokus ligger på allmänhetens kunskaper, attityder och ekonomiska beredskap. Årets undersökning genomfördes i början av april.