Arbetsmarknadens utveckling under 2010 kommer att vara avgörande för tajmning och dimensionering av den ekonomiska exitpolitiken. Detta beror på att arbetsmarknaden signalerar i vilken mån ekonomin tål en normalisering av politiken, men också på att arbetsmarknadsläget kommer att avgöra hur djupa hål som till slut kommer att grävas i de offentliga finanserna.
I viss mån har utvecklingen på arbetsmarknaden följt de mönster vi är vana vid. Uppgången i USA har varit betydligt kraftigare än i Västeuropa, bland annat beroende på större flexibilitet i den amerikanska arbetsmarknadslagstiftningen när det gäller möjligheter att avskeda och nyanställa personal. Därtill kommer också skillnader i stödpolitikens utformning. En relativt liten del av de amerikanska stimulanspaketen har hittills gått till åtgärder som syftar till att minska uppsägningar och öka nyanställningar, medan man i Europa satsat mer på att hålla sysselsättningen uppe.
Normalt brukar den större flexibiliteten i USA ge en snabbare och tydligare återhämtning i konjunkturen. Att de amerikanska företagen nu uppvisar en snabb produktivitetstillväxt talar också för att företagen lagt en grund för att åter börja öka personalen, medan Västeuropa i högre grad skjutit problemen framför sig. Ändå är det inte självklart hur man ska tolka det läge vi nu befinner oss i. Den kraftiga uppgången, svagare skyddsnät för de drabbade samt de större obalanserna i sparandet innebär troligen att arbetsmarknadsläget utgör en större konsumtionsdämpande kraft i USA än i Europa.
Det är nog mot denna bakgrund man ska se förra veckans förslag från president Obama om nya åtgärder för att dämpa skadeverkningarna av den höga arbetslösheten. Skattestöd till små och medelstora företag i syfte att stimulera anställningar samt satsningar på ”gröna” jobb via ökade incitament för hushållen att satsa på ökad energieffektivitet utgjorde några viktiga delar. Därtill fanns förslag på nya infrastrukturprojekt i vägar samt inkomststöd till grupper som drabbas allra hårdast av krisen.
En tolkning av detta är att den ekonomiska politiken i USA är på väg att breddas genom att man försöker ta efter de bästa inslagen i Västeuropas politik. Den stora utmaningen att undvika en permanent uppgång av arbetslösheten på medellång sikt kräver nog att Västeuropa på ett mer beslutsamt sätt förmår ta till sig det bästa också i det amerikanska systemet.
HÅKAN FRISÉN, SEB:S PROGNOSCHEF
Krönikan i utskriftsvänligt format (pdf)