Så påverkas du av regeringens budget

9/21/2009 12:43:00 PM

Regeringen ger mer pengar till löntagare, studenter och lägre skatt för pensionärer i höstbudgeten. Krisbudget eller valfläsksbudget, säger politikerna, beroende på vilken sida man står. Sanningen är nog att höstbudgeten är både och. 

Den värsta ekonomiska krisen sedan andra världskriget är ännu inte över och arbetslösheten kommer att fortsätta att öka närmaste året. Det ger behov av stimulans av konsumtionen. Mer pengar i plånböckerna åt stora grupper ökar möjligheten att hålla uppe konsumtionen genom lågkonjunkturen.

Samtidigt är det klart att det är en valårsbudget med satsningar på stora väljargrupper, som lägre inkomstskatt för löntagare, högre studiemedel för studenter och lägre skatt för pensionärer. Skattesänkningen för pensionärer ger lite mer i plånboken för de med lägst pension. För övriga kan effekten i plånboken 2010 jämfört med 2009 bli plus minus noll eller, för de med höga pensioner, ett litet minus.

Syftet med skattesänkningen för pensionärer är att lindra/ta ut effekten av att pensionerna sänks vid årsskiftet.

De lägsta pensionerna (garantipensionen), som styrs av prisbasbeloppet, sänks med 0,9 procent till följd av att konsumentpriserna föll. 

Inkomstpensionen sänks med tre procent som en följd av att bromsen i pensionssystemet slår till. Lågkonjunkturen och börsfallet har lett till att pensionssystemet för tillfället inte är i balans, det vill säga skulden till pensionärerna är större än tillgångarna i pensionssystemet. Därför sänks pensionerna och kommer att ligga lägre fram till dess att pensionssystemet åter är i balans.

Inkomstskattesförändringar. Fjärde steget av skattereduktion för arbetsinkomster – så kallat utökat jobbskatteavdrag.  De som har en arbetsinkomst och/eller aktiv näringsverksamhet kommer få en ytterligare skattelättnad i form av en skattereduktion.
För den som inte fyllt 65 år motsvarar det en skattesänkning på upp till cirka 3 000 kronor per år eller 252 kronor i månaden.

Sänkt grundavdrag och höjda skiktgränser. Grundavdragen räknas ner, på grund av att konsumentpriserna föll 2008-2009. Det innebär att det lägsta grundavdraget blir 18 000 kronor 2010 mot 18 200 kronor i år och det högsta grundavdraget blir 32 700 kronor istället för 33 000 kronor. På inkomster över 333 000 kronor blir grundavdraget 12 500 kronor, en sänkning med 100 kronor.

Den statliga inkomstskatten sänks genom den normala uppräkningen av skiktgränserna med förändring av KPI (konsumentprisindex) plus två procentenheter. Regeringen kommer att fastställa dessa under hösten.

Ny undre skiktgräns för uttag av statlig inkomstskatt ( 20 procent) går vid 372 100 kronor, jämfört med 367 600 kronor 2009. Det innebär att statlig skatt tas ut först vid en månadslön på cirka  32 000 kronor. Ny övre skiktgräns för uttag av statlig inkomstskatt ” värnskatt ”(ytterligare fem procent) går vid
532 700 kronor, jämfört med 526 200 kronor 2009. Det innebär att värnskatten tas ut först vid en månadslön på cirka 45 400 kronor.

Lägre skatt till samtliga pensionärer (genom förhöjt grundavdrag). Bromsen i pensionssystemet slår till 2010 vilket innebär att inkomstpensionerna och tilläggspensionerna sänks med tre procent. Garantipensionerna kommer också att sänkas 2010 med 0,9 procent eftersom de följer prisutvecklingen i samhället. Eftersom vi hade deflation under mätperioden minskar därför även garantipensionen 2010.

Regeringen föreslår att skatten för pensionärer sänks för att lindra/eliminera effekterna av sänkningen av pensionerna. Metoden man valt är att höja grundavdragsbeloppet samtidigt som man slopar den övre inkomstgränsen för det förhöjda grundavdraget. Det innebär att alla pensionärer kommer att få ett särskilt grundavdrag. Totalt grundavdrag för personer över 65 år blir 39 600 upp till en inkomst på 165 400 kronor för att efter nedtrappning bli 18 400 kronor vid 388 300 kronor. En pensionär med full garantipension (lägsta pensionen) kommer, beroende på kommunalskatt, får en nettoinkomstökning genom det förhöjda grundavdraget med mellan 1 000 och 1 200 kronor per år. 

Den totala effekten av det förhöjda grundavdraget tillsammans med övriga förändringar av skatter, pensioner och bidrag är att nettoinkomsten för pensionärskollektivet förblir oförändrat mellan 2009 och 2010. Skattesänkningen siktar främst in sig på dem med garantipension och låga inkomster där det blir nettoinkomstökning. För de med höga pensionsinkomster kommer nettoinkomsten att minska 2010 på grund av pensionsnedskrivningen.

Regeringen höjer bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Bostadstillägget för dem med sjuk- och aktivitetsersättning höjs med upp till 6 600 kronor per år och innebär att BTP för dessa nu jämställs med det bostadstillägg som personer med ålderspension får. Gränsen för högsta bostadskostnad som ersätts höjs från 4 500 kronor till 5 000 kronor och andelen av bostadskostnaderna som ersätts höjs från 91 till 93 procent. Samtidigt anpassas reglerna för det kompletterande särskilda bostadstillägg (SBTP) som betalas ut till personer med mycket låga inkomster.

I genomsnitt medför förslaget en inkomstförstärkning på 2 700 kronor årligen till personer med sjukersättning och unga med aktivitetsersättning som samtidigt har bostadstillägg (BTP).

Höjd reseersättning för arbetsresor vid rehabilitering. Från och med 1 januari höjs ersättningen fån 11 kronor per mil till 18,50 kronor per mil.

Högre studiemedel för studenter. Studiemedlen höjs från och med den 1 januari 2010 med 412 kronor i månaden per studiemånad – varav cirka 40 kronor i bidrag och resten lån. Utslaget på helår blir höjningen 350 kronor per månad. 

Från och med den 1 januari 2011 kommer studenter att kunna ha högre inkomster utan att det påverkar deras rätt till studiemedel. Då höjs det så kallade fribeloppet med cirka 30 000 kronor från idag 107 000  till cirka 136 400 per kalenderår.

För dem som betalar av på sina studiemedel höjs expeditions- och påminnelseavgifterna från 100 kronor till 120 respektive 120 kronor till 200 kronor.

Kapitalvinstskatteförändringar. Fler fastigheter kommer att få betala den lägre kommunala fastighetsavgiften och man sänker taket för uppskovsbelopp till 1 450 000 kronor. Från och med den 1 januari 2010 kommer även fastigheter med småhus som saknar byggvärde (mindre än 50 000 kronor) och småhusägare som arrenderar tomtmark att omfattas av den kommunala fastighetsavgiften. De kommer alltså inte att behöva betala en procent på taxeringsvärdet i fastighetsskatt.

För att finansiera detta föreslår regeringen att taket för uppskovsbelopp vid kapitalvinstbeskattningen sänks från 1 600 000 kronor till 1 450 000 kronor. Det skall gälla för avyttringar som sker 1 januari 2010 eller senare. 

Anpassning till EG rätten, ingen beskattning av andelsbyten vid utflyttning inom EES-området. Privatpersoner skall inte behöva skatta fram sina vinster som uppkommit vid andelsbyte av den anledningen att han inte är bosatt i Sverige eller inte längre stadigvarande vistas här.

Gunilla Nytström, SEB:s privatekonom

Presentations

News map