Brytningstid i välfärdsekonomin

Vi befinner oss i en välfärdsekonomisk brytningstid. De flesta tycker att de fått det bättre ekonomiskt men tror att företag och individer får ta större ansvar för välfärden i framtiden. Och de uppskattar utvecklingen. Det framgår av SEB:s senaste välfärdsbarometer.

Reallöneökningar, skattesänkningar och låga räntor har förbättrat den ekonomiska standarden för många och de flesta tror att den kan bli ännu bättre framöver.

Samtidigt upplevs marginalerna vid sjukdom eller arbetslöshet som mindre och man oroar sig för både den ekonomiska standarden och äldreomsorgen den dag man går i pension. Hälften tror att de kommer att få en sämre pension och äldreomsorg än föräldrarnas generation. Uppfattningen att det inte går att luta sig enbart mot den offentliga pensionen är utbredd.

– Åtta av tio vet att de behöver spara till pensionen. De allra flesta tror att individen och arbetsgivaren kommer att få ta ett större ekonomiskt ansvar för välfärden överlag, för vård, omsorg, sjukpenning och pension. Och hela sju av tio tycker att det är bra och önskvärt, säger Jens Magnusson, SEB:s välfärdsekonom.

Välfärdsamhället befinner sig i ständig förändring. Det kan handlar om allt ifrån små, tekniska förändringar i socialförsäkringssystemen till omfattande omläggningar av centrala delar av välfärdspolitiken.

Jens Magnusson menar att människors uppfattningar av välfärdssamhället ständigt förändras.

– Det ekonomiska läget, den förda politiken eller den egna familjesituationen är sådant som påverkar vår uppfattning, tilltro och attityd till tillståndet i Välfärdssverige.

Välfärdsbarometern bygger på en undersökning bland 1 000 svenskar.